Glutenintolerans?
Skrivet av Tony om Kost den 2010-02-01 (17:57)
Idag började jag med periodvis fastning, vilket betyder att jag kommer fasta ett dygn, äta nästa dygn osv. Mitt schema ser ut som följer:
- Måndag: Fasta fram till 18. Sedan middag och kvällsmat.
- Tisdag: Äta frukost och lunch, sedan fasta resten av dagen.
- Onsdag: Fasta fram till 18. Sedan middag och kvällsmat.
- Torsdag: Äta frukost och lunch, sedan fasta resten av dagen.
- Fredag: Fasta fram till 18. Sedan middag och kvällsmat.
- Lördag: Äta hela dagen. Speciell dag, som jag vill avnjuta med tjejen exempelvis.
- Söndag: Äta fram till kl 18, fasta resten.
På så vis fastar jag 50 % av min tid, förutom lördagen då. Jag hoppas att det ska ge resultat, både viktmässigt, men även hälsomässigt. I samband med detta så drar jag ner på juicen från 2-3 liter till 1 liter, eftersom dagen inte är lika lång.
Det är ena biten. Den andra är att jag har börjat fundera lite kring hälsa och vikt i övrigt. Jag tänkte att alla kroppar är speciella, och i min övertygelse om att det mesta av våra hälsoproblem beror på kost och dåliga tankar, så kom jag på en idé. Allergier kanske? Om man skulle kolla upp vilka allergier som finns och se om något stämmer ens lite in på ens egen bild?
Jag har provat det mesta genom tiderna, och har varit vegan i över ett år, så laktosintolerans trodde jag inte på. Men så kollade jag upp glutenallergi – en sån där allergi man hör om men aldrig brytt sig om att kolla upp för att man inte känner någon som har det. Och se, där fanns mycket som stämnde in på mig, även om det inte var allt förstås.
Tydligen grundar sig problematiken i att människan bara ätit vete och sädesslag i 10 000 år, och att många är oförmögna att bryta ner veteprotein, kallad gluten. Istället för att bli till näring så repar de upp tarmsystemet till dess att tarmluddet skrapats bort. Vid det laget kan kroppen bara ta upp 25 % av näringen mot vad den hade kunnat göra.
Fast detta gäller de verkligt intoleranta – det är inte jag, förstås, eftersom jag inte har några jättestora problem. Men det tål ändå testas tycker jag. Många misstänker att de allra flesta har problem att bryta ner gluten, och att problemen kan vara ganska små och byggas upp med åren.
Här är några symptom:
- Magproblem, diarréer. Nej det har jag inte haft direkt, det fungerar ganska bra.
- Acne, typiskt glutenintolerans. Det har jag haft problem med sedan jag var 12 eller så, och nu vid snart 27 års ålder så har jag fortfarande en del problem med det. Det vore guld värt om man kunde minska det med hälften eller mer.
- Depression, förmodligen pga. näringsbrist. Jag har väl mått dåligt ibland, men skulle inte kalla det ett problem. Men jag har alltid ambitionen att må bättre.
- Undervikt/Övervikt. Ja, överviktig har jag alltid varit, tydligen kan man bli även det, även om undervikt är allra vanligast. Men jag tror inte det beror på gluten dock, även om det kanske kan påverka lite. Vem vet?
Det är egentligen inga specifika problem jag vill komma ut, utan uppnå en allmänhälsa som är mycket högre än de flesta har. Det är min ständiga strävan.
Idag var jag iväg och köpte lite glutenfria produkter, jag tänkte prova i en månad eller så, för att se om jag märker någon förändring alls. Om inte, så återgår jag till min vanliga kost. Min ambition är att äta minimalt med sädesslag och korn, men under en omställningsperiod är det ganska trevligt att kunna äta müsli, pasta och bröd.
Yeah!!! You are on the right way. Inte vad gäller varannandags fastan då, men avseende insikten om att kraftigt dra ner på kolhydraterna = sockret. KRAM från kusin vitamin
Hej Tony!
Jag har kört med basisk mat nu i 2 månader och en vecka. Och gått ner flera kilon trots att jag äter som en häst! Hur många kilon jag har gått ner har jag inte riktigt koll på för det var inte vikten jag ville åt med denna dieten utan mer att bli av med en del symtom. Men eftersom du verkar vilja gå ner i vikt ville jag nämna det. Det märks på min kropp att den har börjat göra sig av med syra och andra gifter. Härligt! Ibland kommer en enorm trötthet och då förvärras symtomen och det tror jag är typiskt för utrensningen. För tre dagar sedan började jag med min råsaftcentrifug. Men eftersom frukt är syrabildande har jag pressat morot och rödbeta. Det var som att lägga in en ny växel i utrensningen, samtidigt som det känns HUR bra som helst. Så det tännker jag fortsätta med. Vänner säger att jag ser friskare ut. Jag känner mig lättare i kroppen och en senknuta i handen börjar röra på sig. Så jag känner att jag är inne på rätt väg. Lycka till med ditt!
Cecilia: Hej! Vad roligt att du nämner basisk mat, för jag var själv inne på det spåret förut. Jag tror nog att det fungerar, och att det är ett hälsosamt sätt att leva på. Men det är inte helt lätt att utröna, eftersom det mesta man äter faktiskt är råkost, och att det per definition inte innehåller så mycket kalorier. Men visst, man kan äta 20 avocados om dagen och se om man går ner i vikt
Spelar inte så stor roll, huvudsaken är att man mår bättre och blir friskare, som du säger. Jag kommer nog ramla tillbaka till basisk föda så småningom. Men just nu känner jag att det finns sur mat som faktiskt också är nyttigt. Som frukt, bär och choklad.
Jag försöker febrilt gå ner i vikt, och det går trögt, så när jag väl hittar något som fungerar en stund så vill jag inte sluta med det
Därför är det tidvis fasta som gäller just nu.
Lycka till med din kost och din blogg!
Hej igen Tony,
Kul att du svarade. Själv är jag så ovan vid att blogga att jag inte riktigt fattade att jag skulle kolla på din sida för att se din kommentar till min kommentar…Jag kollade bara på min egen blogg om du hade skrivit något.
Det är ju inte önskvärt att äta 100% basiskt. Man pratar om 20% surt och 80% basiskt. Så kan man välja själv vilken syrabildande mat man vill äta. Jag har nu hållit på med pH-miraklet i nästan 3 månader. Nu ska jag hoppa över till Raymond Francis ( de två systemen som jag nämner i min blogg,) och kolla hur hans system fungerar på min kropp. De båda snubbarna tycker olika om en hel del, t.ex. vad som är surt och basiskt. Och jag kan ju aldrig få reda på vad min kropp svara på om jag inte provar en i taget! Så nu är det andra direktiv som gäller. Spännande! Detta sätter mjn matlagningskonst på svåra prov, men samtidigt finns det ingen risk att jag blir uttråkad när jag utmanar mig själv hela tiden.
Klart som korvspad (!) att du ska gå din egen väg. Det måste man! Annars blir man som en osjälvständig baby – och vem vill det? Hur går det med viktnedgången?
Undrar Cecilia
Cecilia: Hej igen! Jag har också tänkt på att det inte är ett smidigt system det där med kommentarer på folks bloggar. Jag tycker det är mer logiskt att diskussionen fortsätter där den startade och inte är mellan olika sidor, men den som skriver bör ju bli notifierad när man har svarat. Via e-post exempelvis
Tycker det är jättekul att du provar dig fram. Jag tror för lite folk gör det, och förlitar sig för mycket på sk. experter. Du får se till att berätta för mig om vems lära som fungerar bäst. Ska kika lite mer i bloggen din.
Med min viktnedgång går det sådär… både bra och dåligt. Jag skippar alla dieter nu och kör på ökad träning och vanlig standardvegomat. Försöker tänka på kalorierna, och när jag äter ett överflöd så försöker jag iaf äta av det som är nyttigast. Men jag vägde samma nu som jag gjorde i början av december – innan allt sket sig. Med den skillnad att jag börjat tränat igen och inte lever på enbart råkost, som jag gjorde då. Så jag tror jag minskat nåt kilo iaf.
Det får hellre gå jävligt långsamt än inte alls, känner jag just nu.
Hej!
Ibland blir jag alldeles vimmelkantig av att blogga och vet inte på vilken sida jag är..
Jag tyckte inte att min blogg funkade så bra. Nu har jag bytt! (fjärde gången!!!).
Jag tror inte att det bara är att ta någon annans filosofi rakt av heller. Man måste ju känna sig för, alla är vi olika.
För min egen del tycker jag att det är lätt att hålla mig till mestadels rå mat. Men jag tycker inte att mina akuta besvär blir så mycket bättre. Efter maten blir jag så trött och går och lägger mig de dagar det går för sig. Och det borde vara något med matsmältningen….Vet du? Jag ska maila Raymond FRancis och fråga honom. Så forskandet fortsätter. Jag avskyr att vara trött! Kan det månde vara att jag har ätit två knäckemackor med kokosolja till råkosten – SÅ GOTT! – men alls icke rått…
Imorgon ska jag skippa knäckebrödet och se om jag blir piggare efter maten.
Jag avundas alla människor som kan äta vad som helst och ändå vara fit for fight. Det har jag aldrig kunnat. Blääääääääääääääää! Så jag har lagt massor med tid, energi och inte minst pengar på att må bättre. Att vara född med en känslig kropp är inte kul. Men lärorikt! Jag har ju lärt mig massor om mig själv och om mat under tiden. Och lärt mig känna inåt vad kroppen säger.Inte så dumt faktiskt! (Det höll jag på att glömma bort mitt i klagandet.)
Att inte gå upp i vikt är väl första steget. Sedan kan man kanske göra små justeringar för att gå ner lite i taget. Har du den tendensen att dina känslor styr ditt ätande? Det har jag upptäckt och det är rätt knepigt att hantera, men det går.
Cecilia: Hej igen! Tråkigt att höra att du går omkring och är trött jämt. Du har inte järnbrist eller så då? Provat att äta multivitamin och se om det blir bättre? Även om man kanske inte vill leva på det, så kan det vara bra att se om det är det det är fel på. Går du till läkaren lär denne ju bara informera om att man inte kan leva på din diet
Jag har inte de problemen som tur är. Men visst äter jag gärna pga. känslor. Tristess är ju enkelt för mig att döva med mat. Och sen kan man festa till det mesta med käk, ex att se på en film. Men jag har bättrat mig faktiskt.
Bästa sättet att komma från känsloätande tycker jag är att svälta sig i några dagar, då vet man när man är hungrig och när man bara är sugen
TUT
skriv nåt nytt nu Tony!
Cibo: OK! Nu är jag i gång igen