Tonys magiska liv

Nu har jag äntligen semester och kommer åka bort i två veckor! Jag och tjejen drar till Stockholm i några nätter, och åker vidare upp mot Norrland. Där ska vi bo ensamma i en stuga, vid en sjö och ha det jäkligt lugnt och skönt!

Men, det innebär att jag nog kommer vara tyst på bloggen ett tag, för täckningen där uppe är usel (skönt!). Men jag brukar anteckna bra idéer på min iPhone när jag kommer på dem, så kan jag skriva senare. Det är så lätt att man kommer på viktiga tankar och sedan glömmer bort dem.

Vad det gäller träningen så får jag kompensera lite under de här två veckorna. Jag tänkte ta promenader innan frukost som kondition, det får räcka. Vi kommer nog gå mycket mer än så om jag känner oss rätt. Sedan kan jag fortfarande styrketräna hyfsat bra utan hantlar. Jag använder bara kroppen till de flesta övningar, och resten, ptjah… jag kan gå ut i skogen och leta upp en lämplig stock eller sten. Det behöver inte vara svårare än så!

Ska försöka att inte frossa heller, även om jag får äta vad jag vill generellt. Det blir heller ingen månadsvägning den här månaden, vi får se i september istället. Ska bli spännande att se om man fått några visuella resultat av träningen efter två månader!

Ha en trevlig sommar så länge! <3

Rymden är trots allt ganska tom! Eller?

Jag har alltid varit intresserad av astronomi och kosmologi, och ibland bara älskar jag att sitta och fundera kring sånt här. Idag ramlade jag på ett föredrag med Lawrence Krauss vid namn ”A Universe from Nothing”. Ni kan själva titta på Youtubefilmen längst ner i det här inlägget om ni är intresserade av hur Universum ser ut och fungerar. Han sammanfattar allt ganska lättförståeligt.

Jag förstår inte varför bara nördar är intresserade av rymden. Det är så otroligt häftiga saker som är bevisade vid det här laget så folk skulle tro att det var science fiction. Är man sen intresserad av andlighet och parallella världar så är kosmologin definitivt värd att titta närmare på. Tyvärr tror många fortfarande att vetenskapen på nåt vis skulle vara ett hot för andligheten.

Idag blev jag påmind om hur speciellt Universum är när jag såg på Lawrence’s föredrag. Visste ni att 99 % av en atom bara är tomrum? Det betyder att exempelvis du är nästan enbart tomrum. Ingenting alls. I mitten av en atom finns en eller flera protoner, som innehåller nästan hela atomens vikt. Och av en proton så består vikten till 90% av tomrummet i protonen.

Man vet inte vad som gör att partiklar har massa/vikt ännu. Studerar man materian nära nog så inser man att ingen av partiklarna som bygger upp materian har någon massa i sig själva. Egentligen så består allt vi kan se och röra vid av bara energi, vibrationer som svänger och brummar. Det är lite fräckt att fundera kring!

Ungefär såhär ser det nog ut!

Man har kommit fram till att tomrum inte alls är tomt. Även om man tar bort all materia och all form av strålning så finns det ändå otroliga mängder energi i varje kvadratcentimeter tomrum. Man har upptäckt att där finns så kallade virtuella partiklar som skapas och förgörs (eller hoppar in och ut ur vår dimension?) i extremt hög hastighet. De är potentiella partiklar.

Idag är man ganska säker på att hela 70 % av Universum består av denna energi. 25 % består av mörk materia som inte går att detektera med några instrument (men man kan se dess gravitationella effekt på omgivande system), och ynka 4-5 % består av det vi känner till (alla hundra mijlarders galaxer och stjärnor). Känner du dig liten och oviktig än?

Sammanfattningsvis kan man säga att vi lever i ett oändligt stort, brusande hav av energi, men små öar av särskild energi som vi kallar materia. Är det rätt att kalla rymden för tom bara för att vi saknar mätinstrument för att se vad som finns däri? Är vi själv bara ett resultat av evolution, eller har själva medvetandet något med struktureringen av det oändliga, brusande havet att göra?

Sommar-Tony

Fasen vilken skön sommar detta är! Nu har det i och för sig regnat ett par dagar, men idag är det gött ute igen. Jag har blivit helt beroende av sol och värme. Alla andra år har jag flytt direkt solljus så gott jag kunnat.

Antar att jag var tjock och svettig Men nu ere gött!

Har förresten haft massa problem med glädjenivån idag redan, trots att jag beskrev hur bra mitt liv är så sent som idag. Så är det ibland… Det första Universum gör när man brinner för något är att testa om man håller måttet. Gjorde jag det? Ptjah, det var jobbigt… fast å andra sidan hade det varit tusen gånger jobbigare om jag inte tänkt positivt, eller försökt.

Fast jag undrar nu om det verkligen bara är att jag tänker positivt som gjort mig lycklig. Det är kanske snarare så att det blivit enormt mycket enklare och mer logiskt att tänka positivt? Hormonellt maybe? Jag är aslycklig nu igen i alla fall

Nä, nu ska jag dricka upp min gurk/citronjuice och träna ben&mage. Sen ska jag ut till en sjö med min älskade tjej och götta mig.

Jag trivs ju bra där jag jobbar nu, men då och då brukar jag söka intressanta jobb. Som jobbmarknaden är så brukar jag ganska sällan få några erbjudanden, men idag var jag på intervju!

En sak som slår mig är hur lugn jag är nu för tiden. Känner ingen press, och det känns som att vi bara sitter och samtalar helt avspänt och trevligt. Det var jag, personalchefen och min potentiella framtida chef.

Det gick skitbra i alla fall, jag tror de är intresserade, även om jag saknade ett par områden de nog ville ha. Men jag visade framfötterna utan allt för stort ego. Av 40 sökanden kallade de 7 dit. Nästa vecka går 3 pers vidare. Vi får väl se! Då blir det personlighetstest och grejer…

Men det var en jäkligt kul arbetsplats! Verkligen! Vill inte skriva vilken, så att de inte hittar inlägget på Google Men vi snackar 6 veckors betald semester, 800 spänn för ett årskort på gym, och mycket mer centralt blir det inte. Ensamt ansvarig för en IT-miljö, och jag gav ett löneanspråk på 5000 mer än jag har idag. Det kommer jag inte få, det syntes på deras miner hahah!

Om jag ens ska fundera på det så kräver det några tusingar till i månaden i alla fall, och att jag kan ta tjänstledigt på min nuvarande arbetsplats medan jag har provanställningen där. Det får jag kolla upp.

Idag vägde jag förresten 79,5. Gött! Jag har liksom fuskat en hel vecka och inte tränat ens, på grund av lite problem med höften (som nästan är helt borta nu). Nu har jag ätit bra sen i måndags, men jag äter ändå nån chokladbit och sådär om dagen. Så jag försöker knappt… väger jag samma till nästa vägning den 2 juli så är jag nöjd. Går jag ner 0,5 kg till så gör det inget. Men däremellan kommer midsommar, tjejens föräldrar och min syster. Så det är tveksamt

Nu är det klippt Nu kom jag i mina minsta jeans i morse, som jag sparat i många år för att de var hela och fina, men åt helvete för små.

Nu sitter de som smäck. Nu har jag inga mindre att ta, nu blir det bara till att köpa nya… aj min stackars plånbok Fast jag har fortfarande några T-shirts som är för små! (tror jag?! :-S).

En sak som många gnäller på som gått ner mycket i vikt är att när de börjar närma sig idealvikten så är det så jävla mycket svårare. Visst tar det längre tid att gå ner kilona, fast å andra sidan märker man mycket tydligare skillnad från kilo till kilo än man gjorde förut.

Innan så kunde man gå ner typ 10 kg och inte märka så stor skillnad. Nu kan jag märka stor skillnad på 1-2 kg. Det är ganska kul

Ville bara säga det…