Nu har jag just lärt mig fingerplocka lite med gitarren. Klarade av det hon gjorde på filmen nedan på circa en halvtimme. Kan öva upp min säkerhet något dock. Provade lite med lite andra ackord, och det lät la sådär. 
Idag gick det bättre! Jag fokuserade mindre på pedalerna, och mer på att köra efter linjerna. Jag använde också gasen och backen första gången.
Det var definitivt roligare att köra bil om man fick upp farten lite! Körde nog inte fortare än 40, men ändå. Men det är allt en bit kvar innan jag lyckas backa ut på ett snyggt sätt, så slipper fokusera så jäkla hårt.
Vi ska hålla utkik efter en större yta att vara på, och se om vi hittar några koner att ställa ut, som gör det lättare att öva på parkeringsmomenten (eller svårare snarare 
)
Det var jättekul igår, verkligen. Bröllopet var fint, men småsegt får jag väl medge… Hoppas inte bruden läser detta. 
Men på festen hade jag jäkla kul! Efter ett par bordsbyten hittade jag min plats med skrålande män och ett par tjejer…
Jag minns att jag tänkte att jag drack för fort, och att jag borde skärpa mig för att jag inte vet hur full jag skulle bli. Särskilt då jag varit nykter i sex veckor innan. Men jag struntade tydligen i mina egna goda råd, och bara drack på. Full som en alika blev man … men jag gick inte för långt i alla fall – vad jag minns
Fan, det fanns en sån ursöt tjej där. Hon hade en apa till pojkvän dock, och hon var kanske lite ung. Men jag borde sno henne. Hon hette Thomas tror jag… Det var i alla fall vad som stod på hennes bröst, men jag tror hon tog fel skylt
Men jag måste ha varit full, för jag vet att nån frågade om jag ville dansa, men jag minns inte hur jag hanterade situationen – bara att jag inte dansade. Hoppas jag skötte det snyggt. Dans har aldrig varit något för mig, jag har alltid trott att jag helt enkelt inte gillar dans, men jag är nog mest rädd för att jag inte kan. Jag borde lära mig dansa någon gång! Det får hamna på min att-göra-lista efter körkort och gitarrspelande.
Heh, vet ni, jag vaknade med kläderna på… frös av bara helvete. Hörde metal i bakgrunden. Efter en timmes övervägande gick jag upp och borstade tänderna. Datorn stod på, men jag hade inte lyckats logga in. ”Fel lösenord” stod det på skärmen, och tre torra, oätna mackor låg vid utblåset av laptopen. Slagen hjälte?
Men man höll la på från 14-tiden till 23-tiden iaf, så det är försvarbart tycker jag. Såhär efteråt är jag inte så jävla bakfull egentligen, är lyckligare än vanligt faktiskt. Fortfarande full kankse. Jag har inte fått avsmak på alkohol – inte mersmak heller.
Jag blev i alla fall kompis med taxichaufören … *host*
Jag kom precis hem efter att ha kört bil för första gången i mitt liv! Pappa hämtade upp mig kl 8.00, så åkte vi till en tom parkering…
Det var rätt nervöst, och jag märkte att jag spände mig, men det var bra mycket lättare än jag trodde att det skulle vara. I Bonniers Trafikskola så lyckades dom få det onödigt avancerat att starta en bil. Det visade sig att man inte behövde bry sig om gasen över huvudtaget för att hitta dragläget på en modern bil.
Bara ner med kopplingen, starta bilfan, och släpp långsamt upp kopplingen, så rullar man igång. Bara man gör det mjukt då. Övade också på att ta ut svängarna och åka efter linjerna på parkeringen. Både jag och pappa tyckte att det gick över förväntan. Så jag är nöjd!
Vi ska försöka hålla utkik efter en större yta, så att jag kan ta in 2an någon gång också. Jag behöver smälta det lite grann till nästa gång – mycket information att ta in på en gång. Fick ont i knäet också, blev fel vinkel för mina ben mot pedalerna av någon anledning. Vanesak? Vanskapt? CP-bil?
Så, nu är jag på G vettö! Ska lära mig vidare en stund, fortsätta plugga teoridetaljer, och ta intensivkurs till hösten. YES!
Fan, jag är jävligt less på övervikt idag känner jag. Det är inte längre det att jag blir ledsen över att vara fet. Jag kan bara inte identifiera mig med det längre. Jag har ägnat så mycket tid åt att fokusera på viktnedgången att det känns som att jag redan nått dit, men att kroppen inte har hunnit ifatt.
Det är hemskt störande att påminnas hela tiden om något i sitt förgångna som man inte tycker om. Att veta att man kommer få gå månad efter månad med celler i kroppen som byggdes när jag inte var mitt nuvarande jag! Som ju inte kan representera den jag är…
Det positiva är att jag går stadigt nedåt, och att jag faktiskt kommit så långt psykiskt att jag aldrig kan återgå till min gamla livsstil igen. Inte utan att lägga lika mycket tid på att börja äta osunt, tänka fel och sluta träna. Men det vore ganska korkat, inser jag också 
Man sänks i samhällets, och människors ögon när man är överviktig. Det är bara att se vilken lön/jobb överviktiga människor får kontra vältränade. Det är en ganska hemsk sanning som jag tror att fler behöver fejsa. Jag har alltid hatat det ytliga samhället som är så präglat av undermedveten sexualitet. Men att se ner på överviktiga personer tror jag inte handlar om sex längre faktiskt, inte enbart i alla fall…
Det visar att personen ifråga inte tar ansvar för sin egen hälsa och sitt eget liv. Och det är inga attraktiva egenskaper hos en människa. Jag trodde inte på människor som sade det tidigare, men det är sant – en människa som tycker om sig själv vanvårdar medvetet inte sin kropp. Punkt slut.
Nu menar jag inte någon som ”Oj, jag gick upp 10 kg i en stressig tid av mitt liv, det får vi göra något åt”. Det är inget att se ner på. Men att veta om problemen och inte orka göra något åt dem, får jag allt svårare att respektera. Heh, det är nog snyggt – en fet människa som har svårt att respektera feta människor. Det är jag det…
