Jag satt och läste Artalis blogg (trevlig råkostbloggerska!) när jag stötte på ett filmklipp med Durian Rider som tydligen varit vegan i snart 10 år, och råkostare i 4.

Eftersom alla tjatade på honom att han bör ha bristsjukdomar så gjorde han ett utförligt blodtest hos läkare. Svaren var att allt såg mycket bra ut. Även B12, vilket man inte ska kunna få i sig på vegansk diet. D-vitamin var perfekt, men han bor i Australien så han får nog ganska mycket solljus.

Så hade han lika mycket protein i blodet som en kroppsbyggare, något han var ganska nöjd med Även om jag inte är jätteinsnöad på råkost just nu så känns det så jäkla skönt att höra. Vi måste inte vänta på att läkarna säger åt oss vad vi ska äta. Om tusen människor gör som Durian gjorde, och dessa människor sällan eller aldrig blir sjuka, så vet vi för första gången att det är rätt väg att gå.

Kanske är det först då vi kan få med oss den stora massan? Nedan kan du se honom skryta om sina blodvärden.

Click here to view the embedded video.

Notis i efterhand kl 16.10: Artali sa att han i en annan video berättar att han tar B12-sprutor, för att han annars ligger på gränsen till underskott. Fan va tråkigt! Frågan är vad som påverkar B12, och vem som har bestämt vilka värden som är OK att ligga under. Gäller detta alla folkslag? Ja, många frågor dyker upp i mitt huvud.

Nu har det gått ganska precis 2 år sedan första vägningen, och jag har gått ner 50,4 kg! *nöjd* Jag vägde 80 kg den här gången, vilket var mitt utsatta mål sommaren 2008. Även om jag har haft mina dalar så har jag i genomsnitt gått ner 5 hekto i veckan, vilket är precis vad som rekommenderas.

Jag har minskat med 15 i BMI-skalan, från BMI 39 (nära sjuklig fetma) till BMI 24 (normalvikt). Jag har även gått ner 27 cm kring bröstet, 42 cm i midjan och 39 cm kring höften. Det är en del det…

Före och efter, 2 år...

Den här veckan har jag gått ner 2,5 kg, och det känns OK. Nu ska jag inte ner särskilt mycket mer, det är i alla fall inte mitt mål. Istället ska jag omvandla kvarvarande fett till muskler, medan jag väntar på att huden skall dra ihop sig ytterligare.

Det stora målet är väl att vara lite musklig och ha skitbra kondis till nästa sommar. Ingen lös hud. Äta nyttigt hela tiden, vilket inte innebär energisnålt. Ett annat mål är också att hitta en balans där jag äter lagom mycket per automatik utan att gå upp i vikt.

Målet till nästa månad är att ha byggt lite muskler som faktiskt syns på foto, samt inte ha gått upp i vikt. Har jag det så är det okej, men vill hellre två kilo åt andra hållet fortfarande. Funkar det inte så måste jag börja kaloriräkna igen för att få större koll. Men hoppas på att slippa det.

Nu ska jag träna! Woo! Jag bloggade tidigare om mitt nya tränings- och kostschema.

Nu när jag har nått gränsen 80 kg så har jag ju nått min målvikt. I alla fall den utsatta målvikten jag hade för två år sedan. Nu är det också dags att vända om – från att fokusera på fettförbränning – till att fokusera på mer muskler och omfördelning av fett/muskelprocent.

Träningsschema

Jag har gått och funderat lite över hur mitt nya schema skall se hur, och nedan ser ni resultatet.

• Måndag
  • 20 minuter HIIT-träning* på träningscykel.
  • 40 minuters promenad till och från jobbet.
  • Styrketräning för armar, bröst, nacke och rygg.
• Tisdag
  • 60 minuters promenad innan frukost till jobbet.
  • 20 minuters promenad från jobbet.
  • Styrketräning för ben, rumpa och mage.
• Onsdag
  • 40 minuters promenad till och från jobbet.
  • 60 minuters konditionsträning på träningscykel, normaltempo.
• Torsdag
  • 60 minuters promenad innan frukost till jobbet.
  • 20 minuters promenad från jobbet.
  • Styrketräning för armar, bröst, nacke och rygg.
• Fredag
  • 20 minuter HIIT-träning* på träningscykel.
  • 40 minuters promenad till och från jobbet.
  • Styrketräning för ben, rumpa och mage.
• Söndag
  • 60 minuters promenad innan frukost.

* HIIT-träning betyder HögIntensiv IntervallTräning. Går ut på att ta ut sig allt man kan en period, för att vila i nästa. Och upprepa detta 10-20 gånger. Själv kör jag 30 sekunder allt jag kan, 30 sekunders vila, och gör så 15 gånger. Med 5 minuters vanlig träningscykling i början som uppvärmning. Höjer testosteronhalten, bränner mycket fett, bygger muskler.

Jag vet att det kan vara omöjligt att hålla alla dessa pass, men det är mitt mål. Jag kommer nog hoppa över vissa muskelpass eftersom jag kör dem på eftermiddagen och kan bli uppbokad för annat.

Så i själva verket tippar jag på ca 380 minuters konditionsträning i veckan, ca 6 timmar. Vilket inkluderar promenaderna till och från jobbet, vilket jag alltid gör. Och circa 2 timmars styrketräning. Det låter mycket nu tycker jag själv, men det enda jag lägger till nu är egentligen muskelträningen. Sedan tillkommer förstås spontanpromenader och vardagsmotion (trapport istället för hiss osv).

Kostschema

Nej, inget schema, men uppsatta regler och tankar.

• Inga sötsaker över huvudtaget mellan måndag-torsdag. Möjligen lite honung i müslin.
• Begränsat intag av sötsaker resten av dagarna. Inte äta skräp hela dagen, utan något på kvällen kanske. Det samma gäller väldigt fet mat. Det går bra att äta, men ingen frossa!
• Fortsätta grodda bovete och annat så att jag kan äta det varje dag. Nu har jag det som bas i müsli, vilket smakar bra faktiskt om man sötar upp det lite. Då kan jag kompensera med lite nötter och annat för att öka energiinnehållet.
• Fortsätta med linfrön och phylliumfrön, vilket är bra för magen. Brukar äta en näve varje morgon. Från början trodde jag det hade en utrensande effekt på tarmar. Det vet jag inte längre, men jag mår bra av det.
• Jag fortsätter gärna med cayennepeppar i téet någon gång om dagen, som renar kroppen och ökar metabolismen.
• Fortsätta göra green drinks varje dag och ersätta kvällsmålet med detta. Är jag hungrig går det bra att äta nån frukt eller så. Tanken är att få i mig aminosyror till träningen, enzymer, vitaminer och mineraler. Samtidigt som det renar kroppen från gifter.

Jag gissar på att jag kommer ligga någonstans kring 2500 kcal om dagen. Om detta inte fungerar så måste jag börja kaloriräkna igen…

Jag kommer fokusera mer på kroppsmått än på kilon nu. Men jag vill inte gå upp i vikt och samtidigt i centimetrar, då måste jag ändra något. Det är lurigt att bygga muskler… man måste äta en del, men man vill inte gå upp samtidigt.

Se även mitt gamla träningsschema för okt 2008, och en coach tips och idéer.

B12, av ett annat märke

När jag var hos vårdcentralen för att kolla upp mina höftproblem så passade vi på att ta blodprov för att kolla vanliga bristsjukdomar hos vegetarianer. Jag har ju varit vego i 10 år, så jag har funderat på detta tidigare.

Höfterna har blivit bättre sedan dess, men provresultatet kom igår först. Allt såg bra ut, men jag har för låga värden av vitamin B12. Ingen uttalad brist, men ligger på en lite för låg nivå. Det är ju ganska typiskt för vegetarianer, särskilt vi som utesluter mjölk och ägg nästan helt.

Jag tror fortfarande inte att människan måste äta djur, ägg och mejeriprodukter för att leva ett bra liv, men jag tar det ändå till mig. Frågan är om jag har för låga värden, eller bara lägre i förhållande till typiska köttätare. Men hur som helst så gick jag och köpte Behepan, vilket är just B12-vitamintillskott. En jäkla massa B12 rentav, ett milligram per tablett, vilket är många gånger mer än i vanliga piller. B-vitaminer ska vara vattenlösliga så det ska inte vara någon fara att överdosera.

Men såklart började jag direkt leta upp information om B12-brist och hur det kunde arta sig. Man vill ju hitta en förklaring på allt dåligt i sitt liv samtidigt, som man kan bota med ett piller haha Så var icke fallet, men lite intressanta saker fick jag reda på.

Främst ger B12-brist gärna blodbrist, vilket gör en trött, matt och svag. Det påverkar även nervsystemet så att man kan få stickningar i kroppen och dylika problem. Mentalt kan man också påverkas och få depressioner och tappar lust till saker och ting.

Det är väl kanske mest det sista jag funderat lite på… jag mådde generellt bättre förr vill jag minnas. Jag hade tydliga intressen, som iofs gick i vågor, men det var alltid något jag brann för. Så är det sällan nu för tiden. B12-brist är inget man får övernatt, utan ens lager håller i åratal. Så jag undrar om det smugit sig på, och om det skulle kunna bli mycket värre om jag inte gjorde något åt det?

Om höftproblemen beror på B12 eller ej vet jag inte. Inte om man läser på vanliga symptom i alla fall (nåja, förlust av benmassa förekommer), men jag misstänker att alla sjukdomar beror på antingen förgiftning (dålig mat kan räcka) eller brist på näringsämnen. Även om det är svårt att påvisa att det ena kan bero på det andra, som kan bero på det tredje, så tror jag ofta att det är så.

Men om det nu är så, att vi måste få i oss B12 utifrån… hur gör man då som vegan? Det finns helt enkelt inte i växter, vad jag har förstått. Det finns i alger, men man vet inte om människan kan tillgodose sig det. Det kan finnas i syrade grönsaker, eller i fermenterade saker som öl och vin. Har ni hört något som jag missat?

En annan sak jag alltid misstänkt är att informationen om hur mycket vitaminer vi ska ha i oss är missvisande. Jag tror att sådant beror på de övriga ämnena i kroppen. Exempelvis: Äter man kött så försämras upptagningen av mycket andra ämnen i kroppen, som kunde tas upp utan problem utan kött.  Jag tror också att proteinbrist är ett reellt problem om man inte får i sig mycket aminosyror från gröna växter, och att veganer får det som lever på nudlar och chips.

Men men! Jag knaprar mina nyfunna piller tills de tar slut (100 dagar, 55kr), sedan fortsätter jag nog med vitaminpiller igen. Jag tror inte det är nödvändigt, men kan kroppen få i sig något som den inte kan annars så är det värt pengarna. Jag känner inte att jag måste bevisa för omvärlden att man klarar sig utan längre, det har jag gjort i 10 år. Viktigast är att nå optimal hälsa! Jag tar ju mycket annat som jag inte behöver, men som är bra för mig.

B12-tillskott lär även fungera som en riktig energiboost och ökar ämnesomsättningen. Det låter trevligt tycker jag ^_^

Just nu är det jättekul med supermat av olika de slag igen! Idag köpte jag ”nyslungad honung” – vilket är vanlig honung som inte hunnit kristallisera sig (och bli sådär vit och stabbig som vanlig honung är). Nej, den här honungen är som sirap ungefär och fruktansvärt god! Dessvärre håller den bara i några veckor innan den blir som ”vanlig” honung. Så ätas skall den göra!

Vad jag har läst mig till så är den mesta honung ”rå”, och alltså inte upphettad mer än 40 grader då enzymerna dör. Däremot dör de ändå med tiden då honungen kristalliseras. Honung har använts i tusentals år som läkemedel. Bland annat har den kraftiga antiseptiska egenskaper, och innehåller mycket bra mineraler och enzymer.

Näringsinnehåll i honung

Annars har jag även börjat grodda desto mer igen. Bovete är det som gäller nu… det är riktigt enkelt att få att gro, och det tar bara 2-3 dagar så är de ätbara. Jag har börjat odla i omgångar så att det aldrig tar slut.

En sak som låter lite skumt kanske, men som är gott, är att använda groddat bovete som müslibas. Har man honung på dem så blir det riktigt gott (och nyttigt). Är man ambitiös kan man ju göra egen mandelmjölk eller så, och få till en hel råkostmåltid – exempelvis med ett hackat äpple och kanel.

För övrigt fortsätter jag dricka mina goda greendrinks, som jag lärt mig blir fruktansvärt goda om man har ett äpple i, och mixar med frysta bär. <3

Jag har skitsvårt att låta bli råkost alltså. Flera gången om året ”luras” jag in i det, och det känns så jävla självklart varje gång. Ibland undrar jag fortfarande om man verkligen kan leva väl på grönsaker och frukt och nån näve nötter. Fast nu känns det klarare än någonsin att ja, det kan man.

Alla andra djur i hela världen lever enbart på råkost, så varför inte vi? Bara för att vi är väldigt ovana med den typen av diet, och bara för att det mesta som säljs i affärer inte är råkost, och bara för att de flesta aldrig äter frukt och grönt så betyder inte det att kokt föda är det enda tänkbara.

Jag får ta mig en funderare på det här… jag vet inte vad jag ska göra. Det blir socialt knepigt framför allt. Aja… jag såg en väldigt intressant video på Youtube igår med Thomas Lodi, där han håller föredrag om varför man får sjukdomar och vad man kan göra åt det. Det gäller naturligtvis råkost då.

Click here to view the embedded video.

Click here to view the embedded video.

Click here to view the embedded video.

Nej, det är ingen ny bluffdiet – det hände mig just. Nog för att jag kan pendla men det där var att ta i. Efter att ha fuskat med maten ganska mycket när jag reste till Koster förra helgen så gick jag upp 2 kg, vilket är helt orealistiskt om man tänker på hur mycket jag kunde tänkas ha ätit. Så det var bluffkilon, men jag vet inte varför de plötsligt smög sig på. Jag har fuskat med maten innan liksom… men bluffkilon rinner av lika lätt som de sätter sig.

Ons: 84,5 kg.
Tor: 83,5 kg
Fre: 82,5 kg
Lör: 81,5 kg

Det måste vara stressande för kroppen att vara med om det kan man tycka Men jag känner mig som vanligt. Eller igår var jag iofs lite skum i huvudet nån timme.

Aja, jag är inte överdrivet glad över att redan gått ner ytterligare ett kilo. Bluffkilon går åt båda hållen, och nu stundas helgen då jag ökar intaget lite grann Vi får se nästa vecka istället!

Sitter och äter frukost. 1 banan. 1 äpple. Fiberrika flingor, sojamjölk, linfrön, psyllisfrön och kanel. Mums för mig och maggen.

Trevlig helg!

Ni vet hur det är… man kämpar och kämpar i en timme för att bränna massa kalorier, så inser man att man förbränt ca 4 äpplen. Man tappar ju all tro och hopp just då. Är det värt det ens? Många tycker inte det, fast jag har tränat ändå för att det ger andra hälsovinster.

Men så såg jag på ”10 saker du bör veta om fettförbränning” på SVT Play, vilket hade ett väldigt intressant inslag om efterbränning som verkligen gav mig hoppet åter. En kille sprang i lagom hastighet i 1½ timme, varpå han brände 19 gram fett. Sådant kan mätas genom utandningsluft, ganska precis. 19 gram fett stoppar man i sig utan större problem dock. Men, man mätte hans utandningsluft följande dygn och det visade sig att han förbrände 60 gram fett mer än han skulle gjort annars, utöver träningsresultet!

Wow! Man förbränner alltså medan man ligger och sover, mer än man gör under själva träningen. Det förklarar varför träning ger sånt resultat vilket jag aldrig tyckt att det borde.

En annan intressant del av videon handlade om en kvinna som alltid varit överviktig, trots att hon tränat och levt nyttigt mestadelen av hennes liv. Hon åt inte mycket, och rörde på sig varje dag. Hon trodde att hon hade för låg förbränning, vilket är en väldigt ovanlig åkomma. De mätte, och nej, hon hade normal förbränning. De bad henne logga allt hon åt, och det kom upp till 2000 kcal om dagen. Något som hon alltså inte borde ha gjort henne överviktig.

Till slut framgick det att hon inte räknat med de kalorier hon fått i sig när hon småätit eller när hon ätit nyttiga saker, som fruktsallader. Folk förstår nog inte alltid att nyttig mat inte alltid gör en smal. Olivolja är jättenyttigt, nötter också, men de innehåller också sjuka mängder kalorier. Det var lite skönt att få det bekräftat att det är antal kalorier in och ut som räknas, och ingenting annat.

Jag har läst på lite om matspjälkningssystemet och tarmarna. Det har jag nog aldrig brytt mig om förut i mitt liv, jag har tänkt att levande bakteriekulturer var för gamla människor som drack alldeles för mycket kaffe. Men jag misstänker att det ligger mer sanning i detta än jag trodde.

Man har ju alltid sagt att hälsa kommer inifrån och ifrån det man äter. Så när man funderar lite så säger det sig ju självt hur viktigt det är att hålla magen och tarmarna i bra skick. Jag började läsa om diverse äckelheter som tarmsköljning och olika bieffekter av en osund mage.

Jag vet inte om det är för att jag är vuxen nog för att låta bli att göra radikala förändringar jämt och ständigt, eller för att jag tycker det vore förbaskat äckligt – men tarmsköljning vill jag gärna låta bli, även om det vore effektivt

Jag tror snarare på att ändra sin kost åt det bättre hållet och att ge magen några veckor för reperation.  Teorin är ju att det lagras massa gamla slaggprodukter i tarmarna som sätter sig som klister, och att detta är väldigt svårt att få ut. Det kan nog hända, men jag tror ändå inte att kroppen inte skulle kunna ta hand om det själv. När jag lärde mig om matspjälkningssystemet så fick jag reda på att det som puttas ut i tunntarmen är en degig massa, och att det i tunntarmen snarare blir till en smet. Det var ändå ”degig massa” jag var rädd för skulle fastna i mina tarmar. Så det kanske inte är så farligt ändå?

Däremot verkar det ju som att dålig mat trots allt påverkar matens väg genom kroppen mer än jag trodde, så jag kände att det var dags att bättra på det lite. Här är lite saker jag förbättrat i min kost:

• Fibrer tycks vara A och O för att magen ska fungera bra – så jag vill äta mer grönsaker och mer råkost än innan. Utöver det äter jag linfrön och psyllisfrön morgon och kväll vilket underlättar tarmarnas arbete.
• 95 % vegansk kost, äter mindre mejeriprodukter än förut.
• Jag läste också att cayennepeppar hjälpte till att hålla tarmarna rena, samt ökade blodflödet i kroppen – så jag har börjat dricka det i té. Det smakar helt okej tycker jag, ibland blir det lite väl starkt kanske ^_^
• Jag har också slutat dricka kaffe och jag har minskat på både svart och grönt té, och håller mig till örttéer.
• Och så rikligt med vatten förstås, som alltid.

Jag ska inte gå in på detaljer, men magen var ganska bra innan och nu är den ännu bättre. Om det har någon långsidig effekt på hälsan återstår att se.

Som jag skrev i tidigare inlägg så har jag verkligen kämpat sedan i december med diverse olika dieter, och var till sist extremt less. Jag provade:

Jag kan förstå att många ger upp sin viktminskning, för det kan kännas så fruktansvärt maktlöst många gånger. Man anstränger sig så mycket mer än andra, men kommer ingen vart. Det slutade med att jag hittade tillbaka dit jag en gång började, sommaren 2008. Kaloriräkning!

Det är och förblir den mest överlägsna bantningsform som någonsin kommer finnas. GI i all ära, men vill man ha koll så fungerar det i alla fall inte för mig. Jag har vidareutvecklat min egenkonstruerade kaloriräkningslogg som numera är väldigt trevlig att arbeta med. Jag började också räkna fram hur många kalorier om dagen som jag förbrände och så vidare.

Nu har jag kaloriräknat i en månad, där jag äter 2000 kcal på en dag, och på helgen får jag äta ytterligare 2000 kcal extra som jag kan portionera ut precis som jag vill. Det blir ett genomsnitt på 2300 kcal om dagen. Till detta träningscyklar jag 30 min varannan morgon och tar en timmes promenad varannan morgon – båda innan frukost. Det förbränner mellan 300-500 kcal om dagen, beroende på vart man kollar. Så jag får i mig kanske 1900 kcal om dagen.

Förra gången jag kaloriräknade så låg jag nog 1800 kcal om dagen, och jag tränade på detta dessutom. Men då gick jag inte ner lika fort alls. Jag börjar starkt misstänka att det ligger något i det där att kroppen ställer in sig på svält efter ett tag. Alla säger att det är sant, men jag vet ingen som har sakliga bevis för att det skulle vara så. Men min egen kropp tror jag på! Jag äter allt möjligt, jag äter varierat, jag äter glass och choklad – och rasar i vikt.

Kroppen vänjer sig sakta med färre kalorier, så jag är nästan aldrig hungrig. Jag mår bättre, både psykiskt och fysiskt. Kan vara en självförtroendegrej med, men jag mår fantastiskt! Det är otroligt kul att börja närma sig målvikten med stormsteg, och för första gången i sitt liv lägga ner viktminskningstankarna och börja fokusera på att bygga muskler istället.

Till alla som vill gå ner i vikt skulle jag bara vilja vädja om att lägg ner alla jävla svältdieter! Jag började med det budskapet, och jag föll ändå dit. Inte en gång, inte två gånger, utan kanske tio. Varje gång blev jag taggad därför att jag gick ner fort i början, sedan gick jag inte ner mer. Och efteråt gick jag förstås upp. Inte allt, men allt ”extra” jag hade gått ner med dieten. Det fungerar helt enkelt inte. Punkt.

Den stora svårigheten med att inte räkna kalorier är att man helt enkelt inte vet om man ätit för mycket eller för lite. Man kan få ångestartade tankar om man äter en glass för att man tänker att man förstört allt, när så kanske inte alls är fallet. Eller tvärtom; man går hungrig för att man inte vågar äta tillräckligt, till slut  blir man trött och svag. Kroppen ställer in sig på svält, du mår piss, och du bryter dieten.

Att jag inte valt kaloriräkningen på länge beror på att det har varit obekvämt helt enkelt. Särskilt på helgerna när man vill festa till det med tjejen och kompisarna. Men jag har insett att jag kan äta vad jag vill, jag kan supa om jag vill, men inte hur mycket jag vill. Dessutom gäller det bara i några få månader till, sedan är jag klar. Det fungerar jättebra just nu. Jag är nöjd.

Idag började jag med periodvis fastning, vilket betyder att jag kommer fasta ett dygn, äta nästa dygn osv. Mitt schema ser ut som följer:

• Måndag: Fasta fram till 18. Sedan middag och kvällsmat.
• Tisdag: Äta frukost och lunch, sedan fasta resten av dagen.
• Onsdag: Fasta fram till 18. Sedan middag och kvällsmat.
• Torsdag: Äta frukost och lunch, sedan fasta resten av dagen.
• Fredag: Fasta fram till 18. Sedan middag och kvällsmat.
• Lördag: Äta hela dagen. Speciell dag, som jag vill avnjuta med tjejen exempelvis.
• Söndag: Äta fram till kl 18, fasta resten.

På så vis fastar jag 50 % av min tid, förutom lördagen då. Jag hoppas att det ska ge resultat, både viktmässigt, men även hälsomässigt. I samband med detta så drar jag ner på juicen från 2-3 liter till 1 liter, eftersom dagen inte är lika lång.

Det är ena biten. Den andra är att jag har börjat fundera lite kring hälsa och vikt i övrigt. Jag tänkte att alla kroppar är speciella, och i min övertygelse om att det mesta av våra hälsoproblem beror på kost och dåliga tankar, så kom jag på en idé. Allergier kanske? Om man skulle kolla upp vilka allergier som finns och se om något stämmer ens lite in på ens egen bild?

Jag har provat det mesta genom tiderna, och har varit vegan i över ett år, så laktosintolerans trodde jag inte på. Men så kollade jag upp glutenallergi – en sån där allergi man hör om men aldrig brytt sig om att kolla upp för att man inte känner någon som har det. Och se, där fanns mycket som stämnde in på mig, även om det inte var allt förstås.

Tydligen grundar sig problematiken i att människan bara ätit vete och sädesslag i 10 000 år, och att många är oförmögna att bryta ner veteprotein, kallad gluten. Istället för att bli till näring så repar de upp tarmsystemet till dess att tarmluddet skrapats bort. Vid det laget kan kroppen bara ta upp 25 % av näringen mot vad den hade kunnat göra.

Fast detta gäller de verkligt intoleranta – det är inte jag, förstås, eftersom jag inte har några jättestora problem. Men det tål ändå testas tycker jag. Många misstänker att de allra flesta har problem att bryta ner gluten, och att problemen kan vara ganska små och byggas upp med åren.

Här är några symptom:

1. Magproblem, diarréer. Nej det har jag inte haft direkt, det fungerar ganska bra.
2. Acne, typiskt glutenintolerans. Det har jag haft problem med sedan jag var 12 eller så, och nu vid snart 27 års ålder så har jag fortfarande en del problem med det. Det vore guld värt om man kunde minska det med hälften eller mer.
3. Depression, förmodligen pga. näringsbrist. Jag har väl mått dåligt ibland, men skulle inte kalla det ett problem. Men jag har alltid ambitionen att må bättre.
4. Undervikt/Övervikt. Ja, överviktig har jag alltid varit, tydligen kan man bli även det, även om undervikt är allra vanligast. Men jag tror inte det beror på gluten dock, även om det kanske kan påverka lite. Vem vet?

Det är egentligen inga specifika problem jag vill komma ut, utan uppnå en allmänhälsa som är mycket högre än de flesta har. Det är min ständiga strävan.

Idag var jag iväg och köpte lite glutenfria produkter, jag tänkte prova i en månad eller så, för att se om jag märker någon förändring alls. Om inte, så återgår jag till min vanliga kost. Min ambition är att äta minimalt med sädesslag och korn, men under en omställningsperiod är det ganska trevligt att kunna äta müsli, pasta och bröd.

Idag avslutade jag min första fasteperiod, med ett par knäckebröd och egenpressad fruktjuice. Mat är godare än någonsin! Men en sak jag märkte direkt var att jag inte kunde slänga i mig mat med gott samvete längre.

Det känns intuitivt väldigt starkt att all mat som kommer ner till magsäcken måste vara tuggad till puré och vara utblandat med mycket saliv. Så, det tar länge att äta, och jag blir riktigt mätt på lite. Maten är godare och det är helt enkelt jävligt kul att äta igen!

Om jag inte kan bevisa några fördelar med själva fastandet så vill jag ändå rekommendera det för att ge er en sund inställning till mat igen. För att påminna er vad verklig hunger är. Sedan tror jag ju starkt på att själva fastandet är renande på många sätt.

Nästa vecka ska jag nog fasta helt och hållet också, sedan blir det nog periodvis fasta som gäller. Och på dagarna jag äter så får jag äta vad som helst, men måste äta allt långsamt och ordentligt. Det kommer ske naturligt eftersom jag kommer fasta varannan dag, så påminns kroppen om hur det borde vara.

Jag kan nämna också att jag vägde 89,3 i morse, och har vägt 2,4 kg mindre än jag gör nu, och det är efter fyra dagars fasta. Så jag lyckades alltså gå upp 3-4 kg på en månad. Duktigt Tony! Mitt mål är att vara under den gränsen till 1 feb.

Jag har köpt mig en Philips Råsaftcentrifug HR1861, så nu juicar jag massa, och det är jättekul!

När jag haft maskinen i någar dagar så insåg jag att jag kanske skulle fasta en stund, för att quickstarta viktnedgången igen. Det har nämligen inte gått så bra. I mitten av december blev jag förkyld, och sedan var det jul och nyår, sedan var jag bara lat och ville vara full. Så, jag har troligen gått upp massa i vikt. Jag har inte ens vägt mig den här månaden, vilket jag gjort varje månad sedan juli 2008. Tråkigt gjort av mig!

Jag har varit så jäkla hungrig sedan jul och nyår, jag har väl tänjt ut min magsäck igen. Mest därför ville jag fasta, för att krympa magsäcken och ge mig en chans att komma ihåg hur verklig hunger känns. Nu vet jag det Och det känns ganska OK.

Nu har det gått 2 dagar utan någon fast föda, bara juice från frukt och grönt – och då inte heller fruktköttet. Jag vet inte hur mycket kalorier det blir, men inte så mycket. Jag vill också passa på att rena kroppen från gifter och dylikt. Jag tänkte fasta en vecka först, men nu blir det 4-5 dagar till att börja med. I helgen blir det filmkväll, och min och tjejens ettårsdag. Men jag tror jag ska fasta veckan efter det också. Det är inte så farligt, och jag måste gå ner till min gamla vikt för att kunna se mig själv i ögonen igen fan.

Så, jag har läst massor om att fasta nu… det finns inte så jäkla mycket material, det är inte så populärt vad det verkar. Det var poppis på 80-talet i alla fall Men nog finns det fastapropagerande människor på nätet alltid, och nog hittade jag intressanta saker alltid.

Exempelvis artikeln Fast way to better health som pratade mycket om att vi mår bättre av att dra ner på antalet kalorier vi stoppar i oss varje dag. Man har ju gjort många försök med exempelvis möss och apor som visar att de lever upp till 30 % längre om man bara lät dem äta 30-40 % av vad de vanligtvis åt när de fick äta hur mycket de ville. De utvecklade heller aldrig hjärtsjukdomar, cancer eller övervikt.

Författaren till artikeln anser att fasta är en bra metod för att minska sitt energiintag, men han inser också att det är otroligt tråkigt att aldrig få äta sig mätt. Sedan börjar han prata om periodvis fasta, där man fastar vissa dagar och andra inte. Enligt studier skall detta ge lika bra prognoser som för aporna som aldrig fick äta sig mätta. Men även detta är ganska tråkigt, därför har många av förespråkarna gått ifrån att fasta från morgon till kväll vissa dagar, utan fastar exempelvis mellan 18 på kvällen till 18 kvällen därpå. Det betyder att de får äta frukost och lunch ena dagen, och middag och kvällsmat dagen därpå.

”Skitsmart!”, tänkte jag. Man får äta varje dag, och ganska mycket vad man vill, det låter uthärdligt faktiskt. Jag tror att jag kommer köra på någon form av periodvis fasta när jag fastat klart. Teorin är att när kroppen inte behöver ta resurser till att bryta ner all mat hela tiden så får den chansen att ge resurserna där de behövs… få ut gifter, bota sjukdomar och dylikt. När man juicar så tar man ut vad kroppen vill ha i slutändan och slänger bort det som i normala fall kommer ut där bak

Well, jag är bara inne på andra dagen.. jag tänkte inte blogga om detta ens i fall jag inte lyckas. Men det känns bra än så länge. Jag känner mig hungrig ibland, trött ibland, frusen ibland, och jävligt lycklig ibland.

I februari ska jag i alla fall väga mig som vanligt, och jag hoppas att jag inte ligger så långt ifrån den vikt jag hade innan då.

Jag ville bara berätta hur jävla bra det går att leva på enbart råkost den här gången. Jag har ju försökt förut, men det har varit värsta grejen, och jag har mått dåligt och intalat mig att det var gifter som lämnade kroppen och så vidare. Den här gången bara fungerar det plötsligt. Jag äter en hel del, men inte kolosalt mycket som jag gjort övriga gånger för att känna mig mätt.

Min dag kan se ut exempelvis såhär.

• Frukost: Vitamintillskott och linfröolja. 2 bananer, en clementin, 2 kiwi, en handfull nötter.
• Mellanmål: En morot och lite pumpafrön.
• Lunch: En sallad, ibland har jag i lite kokta bönor och linser, det beror lite på vad som erbjuds. Jag har inte kommit på en bra taktik för luncherna ännu. Idag åt jag bara 2 avocado och 2 äpplen.
• Mellanmål: En banan och ett äpple.
• Middag: Gör en greendrink av sallad, spenat, avocado, olivolja, groddar, tomat, spansk peppar, salt och allt annat som är grönt och jag har hemma.
• Kvällsmat: Vitamintillskott. Lite bär, 1 banan, en handfull nötter, lite mörk choklad kanske.

En gång gjorde jag världens godaste shake, som nog var i tjockaste laget Men prova gärna! Mixa mandlar och vatten, detta bildar mandelmjölk som är god i sig. Lägg till ett par bananer för att få upp krämigheten och sötman, vill du ha sötare så kan du ha i dadlar, eller någon bra honung. Sedan hade jag i extra virgin kokosolja, som i sig är suvärent god och nyttig. Blev sjukt gott. Dock blir den inte kritvit som fejkat skitmilkshake, utan snarare gulbrun.

Nu kommer snart helgen, och jag kommer äta mycket död mat igen förmodligen. Men det känns kul att det går så lätt. Jag är inte övertygad om att det kommer hålla i sig, vi får se helt enkelt. Jag hade inte alls tänkt äta 90 % råkost egentligen, utan snarare 50 %, det bara blev så. Jag har redan nu märkt ett par förändringar.

• Jag blir inte sugen på annan mat längre.
• Jag sover mer stillsamt nu.
• Ett par fysiska småproblem har gått över.
• Vet inte om jag inbillar mig, men tycker kroppen känns fastare. Som om huden dragit åt sig, eller fettet minskat. Så fort kan det la inte gå?
• Jag känner mig periodvis i alla fall lättare och gladare. Jag har inte mått dåligt sedan jag började – men det kan bero på något helt annat.

Jag funderar på att väga mig i morgon. Jag är lite rädd för resultatet. Det känns som att jag har gått upp, dels för att jag fuskade en del ett tag när jag reste bort och en vecka efteråt, och dels på grund av den här dieten. Jag snålar knappast med fettet, och kosten är jäkligt rik på fruktos. Om jag har gått upp för mycket så måste jag ta ställning till om jag kan fortsätta äta såhär :-/ Alla lovar att man går ner på det här levnadssättet, men det är så svårt att tro när jag är mätt och varje tugga är underbar.

Jahopp, då var man tillbaka igen. Jag har tidigare skrivit om mina försök att leva med basisk mat som inte försurade kroppen och bidrog till sjukdomar och fetma. Nu är jag inspirerad igen, men den här gången är det inte alkaliskt så mycket som det är allmän råkost / levande föda.

På The Conscious Media Network såg jag en video där Raymond Francis förespråkar en levande föda-diet, och plötsligt kändes det så självklart igen. Han påstår att det egentligen bara finns en sjukdom, och två anledningar till denna. Sjukdomen är sjuka celler, och anledningarna är 1) Gifter. 2) Näringsbrist.

Sedan kollade jag på lite allmäna raw food-inspirerade videos på Youtube för att få mer inspiration (ett exempel kan ses nedan). Det är riktigt roligt med mat när man bara äter råkost, det är den största skillnaden tycker jag. Det är alltid en fröjd att äta, och jag håller mig faktiskt mätt. Särskilt när jag kompletterar med nötter och kokosfett.

Jag tänkte hålla på så här en liten stund, och inte fokusera på vikten så mycket. Det känns som jag behöver en näringsboost verkligen. Enligt alla teorier så bör jag i och för sig gå ner i vikt på dieten, men jag vågar inte riktigt hoppas på det. Jag kommer äta lite upphettad mat ibland sådär, men bara ~10 %.

Här kan ni se en stundvis riktigt fjantig video, men som ändå inspirerade mig en del

Click here to view the embedded video.

Tyvärr inte hon...

Idag var jag på en uppföljning av hälsoprofilen som jag gjorde i våras, och gjorde lite tester för att se hur hälsan utvecklats sedan dess. Detta var då något alla på min arbetsplats för möjligheten att göra.

Förra gången jag var där vägde jag 101,5, och idag vägde jag 89,5. Dessutom hade jag minskat midjemåttet med över 15 cm. Hon var imponerad och glad för min skull, jag fick en guldstjärna hahah. Själv är jag inte så jäkla nöjd med att gå ner ca 10 kg på ett halvår, men man blev lite nöjdare efter man varit där.

Konditionen hade bättrats på också. Även förra gången skrev jag att det var skattretande lätt motstånd, och det var det nu också. Men pulsen var lägre än sist, även om det inte var så mycket egentligen. Men så har jag tränat idag redan, och jag hade inte ätit lunch (klockan var 13.30), plus att känner små förkylningssymptom.

Hon tyckte att jag skulle tillbaka på två koller till, något som mina kollegor inte fått göra. Får se om chefen godkänner det. Nästa möte blir i så fall i feb 2010. Och målet till dess är att väga under 80 kg. Ganska tufft, men jag ska jobba för det! Jag trodde vi skulle ses i April när jag utlovade det

Ja, den frasen har man ju hört några gånger i tidningar och media, men jag börjar tro att det ligger något i det! Givetvis ska man inte äta mer än man förbränner, men äter man för lite så håller man inte förbränningen särskilt hög heller.

Jag har slutat räkna kalorier, främst för att det är så tråkigt. Jag har förstås inte slutat bry mig om vad jag äter utan följer GI, och jag vet på ett ungefär hur mycket jag stoppar i mig av allting. Jag försökte tidigare hålla mig till 1600 kcal om dagen, men nu ligger jag snarare på 1800-1900 kcal om dagen.

Plötsligt har jag börjat gå ner i vikt fortare än vanligt. För mig är det görsnabbt, men kanske inte för alla Men jag går ner varje morgon jag väger mig nu. Det är inte så smart att väga sig varje dag, men jag blev lite nyfiken på vad som egentligen påverkar vikten, så jag för loggar på allt nu varje dag. Där står det datum, vikt, typer av träning den dagen, antal steg den dagen, toalettbestyr innan vägningen osv.

Det där gör jag egentligen för att slippa nojja över när och varför jag ska väga mig. Ibland kan det gå överstyr nämligen, typ att jag inte vill dricka vatten natten innan vägning På det här sättet kan jag helt enkelt se vad det beror på att man inte går ner vissa dagar, eller plötsligt går upp ett halvkilo.

Hittills har jag ingen värdefull statistik, för jag går ner fort oavsett och har samma beteenden om dagarna. Jag tänker inte ändra beteende så länge det funkar, det är så värdefullt för mig detta. 91,8 i förrgår, 91,4 igår och 90,8 i morse. Ska bli såå jävla roligt att komma under 90 så ni anar inte!

Jag börjar känna mig som en typisk bantare. Jag säger ”Nu jävlar ska det ske!” gång på gång, och inget händer. Och vad värre är, jag gör det publikt, inför alla läsare. Det är patetiskt ta mig fan.

Jag räknade efter igår, och kom fram till att jag har gått ner 8 kg på ett halvår. Och då väger jag ändå 94 kg fortfarande. Det är inte snabbt! Det är inte ens okej. För fan, vad sysslar jag med? Jag höll på att tappa självrespekten helt där ett tag.

Jag har snart varit nykter i en månad, enligt nykterhetslöftet som jag nämnde förra månaden. Det är väl bra, och det känns inte jobbigt eller så. Men så kände jag mig lite krasslig i början av förra veckan, och trodde att jag skulle vara hemma från jobbet. Så dålig blev jag inte, men av någon outgrundlig anledning såg jag det som en anledning att äta glass och choklad mitt i veckan. Hopp… så jobbar jag…

Nu har jag skärpt till mig igen dock. Jag frågar mig vem jag verkligen vill vara, och va fan jag sysslar med egentligen. Att gå omkring och söka temporär njutning är ingen väg till lycka, det kom jag ju fram till redan i början av bloggandet.

Nu har jag precis börjat styrketräna igen, så pass att jag har fruktansvärt ont i armar och bröst. Idag är det dags för magen. Konditionsträningen är regelbunden igen, och kosthållningen är stabil, GI-influerad men jag orkar inte räkna kalorier. Jag vet ändå vart jag ligger ungefär – mellan 1600 och 1800 kcal.

Jag plockade fram min stegräknare igår också, jag tänkte hålla 10 000 steg om dagen om det är möjligt. Jag går till och från jobbet, så det gör 5000 steg redan där. Så jag tror inte det ska vara omöjligt – men det återstår att se!

Det får vara slut med det här fjanteriet nu. Nu får det hända nåt… även om det sker långsamt så ska det ta mig fan ske!

Jag lovar sällan saker för att jag inte ska hamna i en situation där jag sviker mig själv och min omgivning. Men jag har gått och grunnat i några dagar kring alkohol. Jag såg på det utifrån lite granna, och insåg att jag överskattade alkohol ganska gravt. Jag har aldrig kunnat se mig själv som nykterist, och har inte ens velat. Nej, jag ville ju vara en skön lirare som tar ett par drinkar nån kväll då och då.

Nu har jag insett att det är ohållbart. Visst är det teoretiskt möjligt att dricka lite ibland och ändå gå ner i vikt – men jag lyckas inte. Det beror inte på att jag inte kan motstå egentligen, utan för att jag så lätt ser förmildrande på mina ”synder” när det har med alkohol att göra. Om jag vet att jag ska dricka en dag så kan jag lika gärna äta vad jag vill den dan, det är ändå förstört. Och om jag äter vad jag vill ändå så kan jag lika gärna dricka alkohol på kvällen. Passa på liksom.

Alkohol och kopiösa mängder mat hör ihop i mitt huvud, precis som kaffe och cigg hör ihop för vissa. Jag tar nu beslutet att vara nykter i ett halvår. Jag har som max varit nykter i sex veckor sedan jag började dricka regelbundet i sextonårsåldern, men jag tror att jag kan klara det. Det har krävts att jag ser annorlunda på mitt liv och mig själv för att kunna ta det beslutet.

Det som fått mig att tveka har inte varit att jag inte kan motstå alkohol – utan att jag vet att jag kommer gå miste om mycket roliga saker och gång på gång kommer jag få höra att jag är en torrboll. Visst kan jag gå på fester nykter, men det är inte samma sak, det vet jag. Men så får det bli! Eventuella resor blir inte roliga på samma sätt. Grabbkvällar blir inte samma. Sommarkvällar blir inte samma. Men så får det bli!

Det allra mesta i mitt liv är riktigt, riktigt bra, helt utan alkohol. Och är jag ärlig mot mig själv så mår jag mycket bättre när jag sköter kosten, gör allt rätt och motionerar än jag gör en helg när jag frossar och dricker rom&cola. Och ganska ofta på senare tid har jag känt att alkohol varit ganska onödigt i sociala sammanhang. Ibland är det nästan jobbigt, och jag blir trött i stället.

Det här är vad jag har bestämt:

• Ingen mer alkohol innan min födelsedag i mars 2010. Inte ibland. Inte för undantag. Det är inte längre vem jag är. Jag är inte en person som dricker.
• Inget mer frosseri. En äcklig ovana jag har när jag är ensam är att äta mycket av allt jag älskar och vara smålullig och nätsocial. Jag säger inte att jag inte ska äta god mat, eller ibland fuska till det, för det vet jag är ohållbart. Men måttligt med allt. Inga undantag. Jag ska till och med lossa lite på min regel med 1600 kcal om dagen. Ibland kan det överskridas till kanske 2000 kcal – men det kommer inte handla om 4000 kcal i alla fall.
• Väldigt sparsamt med snabba kolhydrater. Äter jag mer än vanligt så ska det i alla fall inte vara socker. Punkt.
• Jag tränar varje morgon. Det bara är så. Även när Jenny sover över. Även när vänner sover över. Även när jag är trött. Även när jag är stressad. Sån tid tar det inte, och det är inte förhandlingsbart. Jag får ställa träningscykeln på toa om jag vill träna ostört.
• Jag tänkte lova att sluta röka helt, men jag ska inte lova för mycket på en gång. En då och då är OK. Samma med kaffe. Jag brukar ändå inte vara så sugen på sånt när jag levt sunt ett tag så jag ser det inte som ett problem.

Det är riktigt, det är inget som jag inte har pratat om förut. Skillnaden nu är att det inte ska finnas några undantag. Det är regler jag sätter upp här och nu. Så har det inte varit förut. Hela 2009 har varit ett år med ständigt återkommande återfall av dåligt leverne. Det får vara slut på det nu.

/Nykterist-Tony

Jag hittade en video av en slump om kolhydrater, en ganska vetenskaplig sådan. Innan jag sett på videon så var GI-metoden ännu en metod som i och för sig fungerade, men som bara var ännu en diet. Ju mer man lär sig desto mer självklart är det att det är inte fett som gör oss feta, eller ens kaloriintaget.

Jag får nog tänka om lite… inte sluta räkna kalorier, men verkligen försöka få bort snabba kolhydrater och öka proteinerna om möjligt. Det krävs vetenskapliga förklaringar för att jag ska tro på något – att bara säga till mig vad som är bra och vad som är dålig har ganska liten genomslagskraft.

Kolla gärna på dessa videor, det tar nästan en timme, men det gäller din kropp så jag tycker nog att det är värt det

Click here to view the embedded video.

Click here to view the embedded video.

Click here to view the embedded video.