Jag skriver detta inlägget i efterhand, för jag hade inte vett att posta allt som förde mig framåt på bloggen just då. Var inne i en liten svacka och skötte bara det som var absolut nödvändigt, jag skådade inte framåt. Nu har jag tagit mitt förnuft till fånga och vill dela med mig av ett tal med Tony Robbins på 21 minuter som inspirerade mig!
Du kan se Tony Robbins på TED Talks.
Innan min semester tänkte jag att jag skulle ta vara på min lediga tid, lära mig nya saker, träna, bli bättre på allt. Det var min motivation, och jag såg fram mot det. Det här är min första semesterdag, och helgen har varit sämre än någon av de helger som pågått sedan jag påbörjade min process för tre veckor sen.
Nåja, det finns några faktorer som spelar roll här. Jag började känna mig småkrasslig redan i Lördags, vilket är lite typiskt då jag inte varit förkyld på väldigt länge. Så jag har inte kunnat träna – träning som boostat mitt humör och mitt självförtroende. Det har också varit olidligt varmt (jag har fläkten på max, persiennerna stängda, går omkring i kallingar och T-shirt). Så det lockar inte att gå ut på promenader heller direkt.
Istället har jag suttit och glott på TV och filmer, vilket jag ju vet är ett slöseri med tid. Min kost har jag förstås hållit, och jag har övat körkortsteori. Men det har mest varit på autopilot, jag har inte känt mig motiverad. Det har inte varit kul!
Nu tittade jag på ett tal från TED Talks – en psykolog som utfört vetenskapliga tester, tillsammans med sina kollegor, för att forska fram vad som gör människor lyckliga. En av dessa ting var att känna mening med sitt liv. Och det slog mig som självklart att det var det som runnit av mig de senaste dagarna. Jag kände stor mening med livet sedan jag påbörjade processen med mig själv. Men när jag kände mig hindrad av min omgivning så förlorade jag meningen, och allt började kännas tomt, tråkigt och meningslöst.
Jag har varit nära att knäcka några öl flera gånger – men hindrat mig själv med tanken på att det kan komma många dagar när jag känner såhär, och att jag inte kan dricka varje gång, för då skulle mina mål gå förlorade. Inget får vara värt det!! Att söka njutning i nuet är alltid ett substitut för en högre form av lycka!
Så nej, jag ska inte ge upp. Jag ska komma ihåg meningen, minnas vem jag vill vara. Läsa igenom min blogg på nytt, från start till nu. Jag måste inse att det är OKEJ att inte alltid träna, inte när man är sjuk. Jag har brottats med mina tankar så mycket hit och dit gällande träningen. Jag KAN träna utan problem, för jag är inte särskilt sjuk, känner bara lite i halsen. Men jag är rädd för att det verkligen bryter ut om jag tar ut mig, och då inte kunna träna under en ännu längre period. Så jag får lugna mig – jag har hela livet på mig – och musklernas storlek kan återskapas efter en träning.
Så, iväg med dig nu och hitta din mening med livet.
Mycket fokus har väl legat på att jag varit slapp och lat hela mitt liv, och att jag verkligen ska ta tag i saker och ting. Men mycket är faktiskt bra med mig också.
Saker jag är nöjd med:
Ja, det blev en del. Älska mig! 
Jag har ägnat mig åt andlighet, paranormala fenomen och sökande sedan barnsben. I den här bloggen kommer jag därför att ta upp mycket av den varan. Därför känner jag att det vore lämpligt om ni förstod vad jag talade om när jag nämner ordet ”magi”.
Vad är magi tror du? Handlar det om ritualer, speciella föremål, ljus och ramsor? Nej, frågar man en utövandes magiker vad magi är så svarar han troligtvis att magi är konsten att förverkliga sina idéer med gediget, magiskt arbete.
Arbete är något de ickeinsatta människorna glömmer när de tänker på magi. De har någon föreställning om att de kan slippa ansträngning genom att vifta lite på armarna och rabbla upp lite ord som uttalats i tusentals år. Men magi är synonymt med arbete, skulle jag vilja påstå. Det heliga arbetet, om man så vill.
Tänker man efter så inser man att allt man gör, tänker och känner skapar konsekvenser. Man kan se det som en form av arbete. Man får saker och ting att röra på sig. Det som skiljer magi från att bara göra slumpmässiga ting är fokuset. En magiker fokuserar benhårt på det han vill åstadkomma, och kan göra det med en uppsjö av olika metoder och inriktningar.
Personligen känner jag väldigt sällan för rituella inslag i mina magiska arbeten, därför skulle de fungera dåligt för mig. Ritualerna och ramsorna i sig har ingen kraft i sig, utan kraften kommer aldrig ur dig själv. Fast det beror i och för sig på vad man anser en ritual vara. Man kan se det som att en ritual är en upprepning av ett göremål som styr mot ett visst ändamål – och i så fall använder jag mig mycket av ritualer/rutiner för att nå fram. Men det är alltså inga ritualer med tända ljus och pentagram. Dessa föremål innebär ingenting för mig eller mitt undermedvetna (tror jag?).
Så, med all fokus jag har kring utveckling och önskan, driften och euforin kring detta, så kan jag inte säga annat än att detta är ett gediget, väldokumenterat, magiskt arbete. Häng med på min magiska resa. Det här är min magiska blogg …
Ja, om ni har läst mina mål, så kanske samma sak slår er som det slog mig – fan va ytlig jag är då! Vill vara rik, snygg och ha en jävla karisma. Annat var det förr, då hade jag mer andliga mål, som handlade om egolös kärlek och kontakt med Allt.
Men sedan dess har jag lärt mig mer av mig själv. Istället för att fokusera på något jag borde vilja ha, så vågar jag stå upprätt inför mig själv och fokusera på det jag faktiskt vill ha. Och sanningen är att jag skulle känna mig bra mycket mer bekväm med att vara jag, om jag vore rik, snygg och alla älskade mig.
Och vet ni vad? Vägen jag följer för att nå till dessa ytliga ting kräver att jag förändrar mig själv mot ett andligare perspektiv på tillvaron. Det handlar om disciplin – något som man vanligtvis inte kan följa utifrån sitt vardagliga jag. För att orka ha disciplin måste man inse att det man söker innefattar allt man vill ha. Plötsligt blir det inte logiskt att göra någonting annat. Och där har vi benhård disciplin utan att känna oss berövade på vår frihet. För det är ju faktiskt friheten vi strävar efter, eller hur?
Sedan tror jag förstås inte att jag kommer vara nöjd efter att jag blivit sådär snygg, rik och älskad. Såklart inte. Detta är en process, som jag nämnde i tidigare inlägget. Jag kommer alltid att vilja nya saker, men takten jag uppnår det jag vill ha kommer att öka drastiskt framöver.
