Tonys magiska liv

Jag har läst på lite om matspjälkningssystemet och tarmarna. Det har jag nog aldrig brytt mig om förut i mitt liv, jag har tänkt att levande bakteriekulturer var för gamla människor som drack alldeles för mycket kaffe. Men jag misstänker att det ligger mer sanning i detta än jag trodde.

Man har ju alltid sagt att hälsa kommer inifrån och ifrån det man äter. Så när man funderar lite så säger det sig ju självt hur viktigt det är att hålla magen och tarmarna i bra skick. Jag började läsa om diverse äckelheter som tarmsköljning och olika bieffekter av en osund mage.

Jag vet inte om det är för att jag är vuxen nog för att låta bli att göra radikala förändringar jämt och ständigt, eller för att jag tycker det vore förbaskat äckligt – men tarmsköljning vill jag gärna låta bli, även om det vore effektivt

Jag tror snarare på att ändra sin kost åt det bättre hållet och att ge magen några veckor för reperation.  Teorin är ju att det lagras massa gamla slaggprodukter i tarmarna som sätter sig som klister, och att detta är väldigt svårt att få ut. Det kan nog hända, men jag tror ändå inte att kroppen inte skulle kunna ta hand om det själv. När jag lärde mig om matspjälkningssystemet så fick jag reda på att det som puttas ut i tunntarmen är en degig massa, och att det i tunntarmen snarare blir till en smet. Det var ändå ”degig massa” jag var rädd för skulle fastna i mina tarmar. Så det kanske inte är så farligt ändå?

Däremot verkar det ju som att dålig mat trots allt påverkar matens väg genom kroppen mer än jag trodde, så jag kände att det var dags att bättra på det lite. Här är lite saker jag förbättrat i min kost:

• Fibrer tycks vara A och O för att magen ska fungera bra – så jag vill äta mer grönsaker och mer råkost än innan. Utöver det äter jag linfrön och psyllisfrön morgon och kväll vilket underlättar tarmarnas arbete.
• 95 % vegansk kost, äter mindre mejeriprodukter än förut.
• Jag läste också att cayennepeppar hjälpte till att hålla tarmarna rena, samt ökade blodflödet i kroppen – så jag har börjat dricka det i té. Det smakar helt okej tycker jag, ibland blir det lite väl starkt kanske ^_^
• Jag har också slutat dricka kaffe och jag har minskat på både svart och grönt té, och håller mig till örttéer.
• Och så rikligt med vatten förstås, som alltid.

Jag ska inte gå in på detaljer, men magen var ganska bra innan och nu är den ännu bättre. Om det har någon långsidig effekt på hälsan återstår att se.

Som jag skrev i tidigare inlägg så har jag verkligen kämpat sedan i december med diverse olika dieter, och var till sist extremt less. Jag provade:

Jag kan förstå att många ger upp sin viktminskning, för det kan kännas så fruktansvärt maktlöst många gånger. Man anstränger sig så mycket mer än andra, men kommer ingen vart. Det slutade med att jag hittade tillbaka dit jag en gång började, sommaren 2008. Kaloriräkning!

Det är och förblir den mest överlägsna bantningsform som någonsin kommer finnas. GI i all ära, men vill man ha koll så fungerar det i alla fall inte för mig. Jag har vidareutvecklat min egenkonstruerade kaloriräkningslogg som numera är väldigt trevlig att arbeta med. Jag började också räkna fram hur många kalorier om dagen som jag förbrände och så vidare.

Nu har jag kaloriräknat i en månad, där jag äter 2000 kcal på en dag, och på helgen får jag äta ytterligare 2000 kcal extra som jag kan portionera ut precis som jag vill. Det blir ett genomsnitt på 2300 kcal om dagen. Till detta träningscyklar jag 30 min varannan morgon och tar en timmes promenad varannan morgon – båda innan frukost. Det förbränner mellan 300-500 kcal om dagen, beroende på vart man kollar. Så jag får i mig kanske 1900 kcal om dagen.

Förra gången jag kaloriräknade så låg jag nog 1800 kcal om dagen, och jag tränade på detta dessutom. Men då gick jag inte ner lika fort alls. Jag börjar starkt misstänka att det ligger något i det där att kroppen ställer in sig på svält efter ett tag. Alla säger att det är sant, men jag vet ingen som har sakliga bevis för att det skulle vara så. Men min egen kropp tror jag på! Jag äter allt möjligt, jag äter varierat, jag äter glass och choklad – och rasar i vikt.

Kroppen vänjer sig sakta med färre kalorier, så jag är nästan aldrig hungrig. Jag mår bättre, både psykiskt och fysiskt. Kan vara en självförtroendegrej med, men jag mår fantastiskt! Det är otroligt kul att börja närma sig målvikten med stormsteg, och för första gången i sitt liv lägga ner viktminskningstankarna och börja fokusera på att bygga muskler istället.

Till alla som vill gå ner i vikt skulle jag bara vilja vädja om att lägg ner alla jävla svältdieter! Jag började med det budskapet, och jag föll ändå dit. Inte en gång, inte två gånger, utan kanske tio. Varje gång blev jag taggad därför att jag gick ner fort i början, sedan gick jag inte ner mer. Och efteråt gick jag förstås upp. Inte allt, men allt ”extra” jag hade gått ner med dieten. Det fungerar helt enkelt inte. Punkt.

Den stora svårigheten med att inte räkna kalorier är att man helt enkelt inte vet om man ätit för mycket eller för lite. Man kan få ångestartade tankar om man äter en glass för att man tänker att man förstört allt, när så kanske inte alls är fallet. Eller tvärtom; man går hungrig för att man inte vågar äta tillräckligt, till slut  blir man trött och svag. Kroppen ställer in sig på svält, du mår piss, och du bryter dieten.

Att jag inte valt kaloriräkningen på länge beror på att det har varit obekvämt helt enkelt. Särskilt på helgerna när man vill festa till det med tjejen och kompisarna. Men jag har insett att jag kan äta vad jag vill, jag kan supa om jag vill, men inte hur mycket jag vill. Dessutom gäller det bara i några få månader till, sedan är jag klar. Det fungerar jättebra just nu. Jag är nöjd.

Trodde ni att jag hade gett upp? Icke! Sedan december förra året har jag haft stora problem med att gå ner i vikt av olika anledningar. Jag har verkligen försökt, och jag har inte känt att jag vill fortsätta skriva förrän jag åstadkommer något. Nu är det på rätt väg igen!

Sedan december har jag gått ner 3,1 kg, till ynkliga 84,3 kg. Jag har förlorat 2 cm i midjan och har därmed kommit under 100-cm-strecket. Nästa mål blir 90 cm (rekommenderat max omfång hos män). Äntligen säger jag bara! Frågan är om jag inte gått ner mer faktiskt, för förra gången jag vägde mig har jag för mig att jag körde med periodvis fasta och andra fuskigheter som drar ner vikten temporärt.

Nu går det fort nedåt, med över ett kilo i veckan. Det känns som jag fuskar på något vis, men det går plötsligt jättelätt! Jag ska berätta allt om min resa hit i ett kommande inlägg.

Tittar jag på bilder från nu och i december så ser jag främst skillnad på midjan och ryggen. Ryggen har börjat få konturer, och fettet kring midjan har gått ner en del. Resten av kroppen ser oförändrad ut vad jag kan se.

Mål till nästa månad blir 81 kg! Då har jag mer än väl passerat gränsen för övervikt och har kommit in på normalvikt! Oj, vad jag har sett fram mot det. Inte för att det förändrar ett piss, men det är en mäktig känsla. När jag kommit ner till 80 så har jag gått ner 50 kg sammanlagt (harregud!) och har nått mitt utsatta mål!

Nu för tiden är mitt mål kanske närmare 75 än 80, men det får vi se när jag når dit Sen är det dags att börja bygga muskler!

Idag började jag med periodvis fastning, vilket betyder att jag kommer fasta ett dygn, äta nästa dygn osv. Mitt schema ser ut som följer:

• Måndag: Fasta fram till 18. Sedan middag och kvällsmat.
• Tisdag: Äta frukost och lunch, sedan fasta resten av dagen.
• Onsdag: Fasta fram till 18. Sedan middag och kvällsmat.
• Torsdag: Äta frukost och lunch, sedan fasta resten av dagen.
• Fredag: Fasta fram till 18. Sedan middag och kvällsmat.
• Lördag: Äta hela dagen. Speciell dag, som jag vill avnjuta med tjejen exempelvis.
• Söndag: Äta fram till kl 18, fasta resten.

På så vis fastar jag 50 % av min tid, förutom lördagen då. Jag hoppas att det ska ge resultat, både viktmässigt, men även hälsomässigt. I samband med detta så drar jag ner på juicen från 2-3 liter till 1 liter, eftersom dagen inte är lika lång.

Det är ena biten. Den andra är att jag har börjat fundera lite kring hälsa och vikt i övrigt. Jag tänkte att alla kroppar är speciella, och i min övertygelse om att det mesta av våra hälsoproblem beror på kost och dåliga tankar, så kom jag på en idé. Allergier kanske? Om man skulle kolla upp vilka allergier som finns och se om något stämmer ens lite in på ens egen bild?

Jag har provat det mesta genom tiderna, och har varit vegan i över ett år, så laktosintolerans trodde jag inte på. Men så kollade jag upp glutenallergi – en sån där allergi man hör om men aldrig brytt sig om att kolla upp för att man inte känner någon som har det. Och se, där fanns mycket som stämnde in på mig, även om det inte var allt förstås.

Tydligen grundar sig problematiken i att människan bara ätit vete och sädesslag i 10 000 år, och att många är oförmögna att bryta ner veteprotein, kallad gluten. Istället för att bli till näring så repar de upp tarmsystemet till dess att tarmluddet skrapats bort. Vid det laget kan kroppen bara ta upp 25 % av näringen mot vad den hade kunnat göra.

Fast detta gäller de verkligt intoleranta – det är inte jag, förstås, eftersom jag inte har några jättestora problem. Men det tål ändå testas tycker jag. Många misstänker att de allra flesta har problem att bryta ner gluten, och att problemen kan vara ganska små och byggas upp med åren.

Här är några symptom:

1. Magproblem, diarréer. Nej det har jag inte haft direkt, det fungerar ganska bra.
2. Acne, typiskt glutenintolerans. Det har jag haft problem med sedan jag var 12 eller så, och nu vid snart 27 års ålder så har jag fortfarande en del problem med det. Det vore guld värt om man kunde minska det med hälften eller mer.
3. Depression, förmodligen pga. näringsbrist. Jag har väl mått dåligt ibland, men skulle inte kalla det ett problem. Men jag har alltid ambitionen att må bättre.
4. Undervikt/Övervikt. Ja, överviktig har jag alltid varit, tydligen kan man bli även det, även om undervikt är allra vanligast. Men jag tror inte det beror på gluten dock, även om det kanske kan påverka lite. Vem vet?

Det är egentligen inga specifika problem jag vill komma ut, utan uppnå en allmänhälsa som är mycket högre än de flesta har. Det är min ständiga strävan.

Idag var jag iväg och köpte lite glutenfria produkter, jag tänkte prova i en månad eller så, för att se om jag märker någon förändring alls. Om inte, så återgår jag till min vanliga kost. Min ambition är att äta minimalt med sädesslag och korn, men under en omställningsperiod är det ganska trevligt att kunna äta müsli, pasta och bröd.