Tonys magiska liv

Nu har jag insett något sådär fundamentalt igen, som nästan känns för självklart för att skriva om. Men det gav mig så mycket, och jag vill inte glömma bort det igen. Det handlar om konsten att slappna av och stressa ner.

Jag sov inte så bra sedan jag flyttade till min nya lägenhet, jag låg och vred mig ganska mycket och ångestartade tankar passerade mitt huvud. Eller snarare så tog det en stunds analyserande innan jag insåg att de var ångestartade. Jag tänkte inte ens på att jag tänkte tankar som fick mig stressad.

Jag lyckades inte få bort tankarna den kvällen, men jag insåg att jag inte skulle lägga mer tid på att försöka lösa problem som ligger utom räckhåll för lösning. Självklart ska man tänka på problem,  men var problem har sin tid och plats för lösning, och oftast är det inte nu.  I stället skulle jag fokusera på att må bra helt enkelt.

Det skulle handla om små, små saker hela tiden. Som att verkligen stanna upp och njuta av duschen, eller tugga maten långsamt och känna hur det smakar, eller bara ta det lugnt och le en stund. Jag insåg att sådant var väldigt mycket smartare att lägga sin tid på än att försöka lösa olösbara problem.

Dagen efter (igår) fortsatte jag att fokusera på detta nya sätt att leva på, och märkte en del spännande resultat. Först tänkte jag ”Mm, vad skönt det är, men det är inte direkt roligt heller…”, det kunde kännas rentav tomt trots att jag slappnade av. Men ju mer jag lärde mig slappna av, och gick i genom olika muskelgrupper mentalt, desto mer glädje fick jag. Kanske inte just där och då, men det bubblade ur mig helt naturligt senare. Hela livet blev mer glädjefyllt.

Jag tror att när man är stressad, eller har ångest, så krampar kroppen ihop sig, och hindrar naturliga energiflöden. Det är helt okej i stressade situationer, men det är inte okej att leva med som standard. När man slappnar av så låter man energin löpa fritt, och en buffert fylls på ganska snabbt. Och med denna energibuffert ser man inte längre negativa saker som negativa, och man har så mycket energi över att det kan bubbla ut som skratt när man minst anar det. En liten snabb tanke på bussen kan få en att småskratta för sig själv.

Så, det här ska jag fortsätta med! Det är inte första gången heller jag inser detta, det vet jag. Det finns mer att utforska kring detta. För det finns inte bara spänt eller avslappnat läge, utan jag har upptäckt att jag kan slappna av djupare än jag trodde var möjligt, tills det känns som kroppen ska flyta iväg. Det är så skönt… sedan måste jag implementera detta även i stressade situationer. Vi får se hur det går ^^

Enligt många läkare (ej newageläkare ) så beror 80 % av våra sjukdomar på stress, antingen direkt eller indirekt. Själv tror jag det är mer, typ alla. I tider av svininfluensa och dylikt så tror jag det är dags att vi provar att annat leverne. Eller?

Jag sitter här, och jag tror jag är ganska hög faktiskt. Heh. Min syster är här, och hon äter Lyrica (roligt namn!) för att dämpa ångest. Hon sa att hon mår extremt bra efter att hon tagit dem, så jag blir ju förstås nyfiken. Har jag ångest?! Ibland är man så inne i mönster att man inte vet om att man mår dåligt. Jag och syrran är ganska lika psykiskt annars. Så, vi tyckte att jag skulle prova 4 st 75 mg

Jag känner mig ganska lullig, balansen är påverkad, allt känns lugnt och soft. Jag vet inte om jag är lyckligare än vanligt dock. Det är inget jag kommer ta igen. Men min slutsats är att jag inte har särskilt mycket ångest. Istället för att orka göra saker (som systern får som effekt), så blir jag mest slapp och myshög. Så kan det gå till i Tonys liv, sådär oväntat kl 10 på en lördagsmorgon. Jag tar till alla verktyg för att utforska mitt psyke nämligen.

Nåja, annars har jag fått massa roliga paket från Posten. Saker jag beställt från Tradera. Fick min fina klocka, min SunJar och en hårbottenmassageapparat. Nu har jag köpt klart från Tradera på ett tag Men en klocka har jag velat ha länge nu, SunJar har alltid fascinerat mig, och hårbottensmassageapparaten var löjligt billig, var mest nyfiken och trodde inte jag skulle vinna. Men den var faktiskt härlig. Man blev avslappad och kände sig annorlunda. Eller så är jag bara hög.

Sen känns det ju lite som att bloggen börjar sina lite, vilket inte får se. Det innebär nämligen att min utveckling också sinar i så fall. Jag sköter allt som jag ska, men jag måste utveckla mig mer! Och jag måste minska på maten. Det har jag gjort ett par gånger, men så kommer det resor och annat i vägen. När jag inte vet när jag får äta nästa gång så äter jag ju extra mycket.

Jag ska ta mig fan anstränga mig hårdare framöver. Ska ju för helvete bli smal, stark, bäst. Gitarrspelandet har också legat still – jag bara kör nån minut om dan för att se att jag inte glömt det jag redan kunde. Jag får inte nöja mig med det jag har! Aldrig!

Nä, nu ska jag ta en kopp té och lyssna på mysig musik.